Grät i två dagar efter jag kom hem från sverige, ville bara sitta i mitt rum och tycka synd om mig själv. Men varför gör man så mot sig själv när enda lösningen är att vara med fint folk? Har iaf dem senaste dagarna levt livet med god mat och trevliiga/nya människor.

 

Har fyndat armband och skor på olika loppisar. Ätit god wok och bakat kladdkaka med mina spansktalande roomiesar. Fått fina presenter av alberto och amanda. Haft födelsedagsfika på en terass på samma gata som jag bor på men 15 min här ifrån. Det var även med fina norrländskor. Kanske ätit den godaste buragren EVER på hard rock. Har haft beslutsångest om olika glassar med amanda.