Don't forget the trees, go and feel the leaves in your hand

Att ha varit frusen och dyster av vädret kan lätt vända när det kommer fram några solstrålar. Vill gå ut och gå men har ingen ork så sitter inlindad i morognrock och filt. Lyssnar på den fina laleh med kaffe och ost. I vissa stunder kan de va fint att ha nån eller en vän bara. Att känna att man har blivit övergiven och lämnad bara för att ens föräldrar far ut och dricker kaffe med folk är inte okej, inte okej att ha fått en sån sällskapssjuka till sin mamma på sistone. Ja, klart att jag har vänner!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0